En gestaltad läsning av tre texter skrivna av palestinska författare och poeter.

Den palestinska författaren Wesam Al Madani tar sig an den grekiska myten med samtiden i åtanke. Minotauros är kriget. Men vem är Daidalos och vem är Ikaros i det nyskrivna dramat? Kan den fjärde karaktären – den sanningssägande Flickan bena ut det? Ikaros dröm är en nyskriven kortpjäs av författaren Wesam Al Madani.

Under kvällens gavs även en gestaltad läsning av berättelsen Ett litet fönster från Gaza av Muhammad al-Zaqzouq och dikter ur diktsamlingen En flöjt av mörker av Somaya El Sousi. Texterna framfördes av skådespelarna Nina Fex, Johan Holmberg, Alexander de Sousa och Melinda Kinnaman.

Muhammad al-Zaqzouqs bidrag är en bearbetad version av en text som ska publiceras i tidskriftens 20-tal kommande Palestina-nummer (gästred. Kholod Saghir). 

I samarbete med Sveriges Radio genomförde Dramaten en livesändning av USApodden från Stora scenen. Dessutom gavs en gestaltad läsning av en nyskriven pjäs baserad på spelutvecklaren och forskaren på högerextrem konspirationsteori Jim Stewartsons historia.

Jim Stewartson och Verkligheten

Jim Stewartson är en Emmy-belönad spelutvecklare som insåg att den teknologi han varit med och byggt upp för underhållning, missbrukas för att attackera den demokratiska samhällsordningen. Den konspiratoriska QAnon-rörelsen är, enligt Stewartson, uppbyggd efter regler för ett Alternate Reality spel. Han menar att man med hjälp av AR-plattformar har lett miljontals amerikaner in i en labyrint av lögner för att påverka dem på ett sätt som hotar själva grundvalarna för demokratin.

Den nyskrivna pjäsen är baserad på intervjuer med Jim Stewartson gjorda av Dmitri Plax som även står för regi.

USApodden

USApoddens livepodd tog avstamp i den kaotiska valspurten och blickade bortom ödesvalet. På scen fanns programledaren Sara Stenholm som tillsammans med USA-korrespondenterna Ginna Lindberg och Roger Wilson, på länk direkt från USA, analyserade de senaste turerna i presidentvalsprocessen.

av Mahesh Dattani

Uruppförandet av en nyskriven kontroversiell indisk pjäs om ett land som alltmer upphöjer traditionell kultur och censurerar radikal konst.

I slutet av åttiotalet skrev den indiske dramatikern Mahesh Dattani sin kanske hittills mest spelade pjäs – Dance like a Man/ Dansa som en man. Genom en berättelse om en man och en kvinna som inte finner sig i den hårt könsbundna världen av den klassiska indiska dansen, skildrade dramatikern ett föränderligt Indien, där det traditionella synsättet höll på att omdefinieras för att passa ett modernt liv i en demokratisk stat.

Dance Like a Goddess / Dansa som en gudinna har hittills aldrig spelats och den gestaltade läsningen på Dramaten.Doc kan därför ses som ett uruppförande.

Fyra ungdomar lever sina upptagna ungdomsliv. Tjafsar, snackar, skriker. Men mest chattar de, förstås. Ungdomar som ungdomar: livet suger och föräldrar är jobbiga. Det riktiga livet finns nån annanstans och i väntan på det får smartphones duga.

Planer, första förälskelser, drömmar. Saken är bara den att de råkar bo i Ukraina där de försöker hitta sin plats i en krigsvardag. Allt liksom fortsätter, men döden är närvarande varje dag, varje timme, varje minut.

Dramaten.Doc gav Jag är OK av Nina Zachozjenko i översättning av Nils Håkanson.

Medverkande: Joel Valois, David Fukamachi Regnfors. Tina Pour-Davoy, Kristina Törnqvist.

Dramaturg: Joel Nordström
Regi och ljudbild: Dmitri Plax

En kort version av Jag är OK spelades på Lilla scenen hösten 2022 i regi av Dmitri Plax.

­Dramaten.Doc ger en gestaltad läsning av Navalnyj: Rättegången – en aldrig tidigare spelad pjäs baserad på faktiska domstolsförhandlingar. 

När Aleksej Navalnyj 2021 återvände till Ryssland efter den ryska säkerhetstjänstens misslyckade mordförsök på honom och efterföljande rehabilitering i Tyskland, grips han på flygplatsen och ”ställs inför rätta”. Efter rättegången skickas han till straffkoloni där han den 16 februari 2024 dör, 47 år gammal.

Journalisten och tv-producenten Peder Carlquist och Dmitri Plax har skrivit pjäsen Navalnyj: Rättegången, baserad på inspelningar i domstolslokalen och andra vittnesmål. Pjäsen ges nu som en gestaltad läsning med skådespelare ur Dramatens ensemble.

Av: Peder Carlquist, Dmitri Plax, Regi: Dmitri Plax. Översättning av Aleksej Navalnyjs plädering: Kalle Kniivilä. Medverkande: Nina Fex, Gunnel Fred, Hannes Meidal, Christoffer Svensson, Joel Valois.

Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT.

En av de mest uppmärksammade debatterna på senare tid är diskussionen om de så kallade ”koranbränningarna”. Många frågor restes och samtalstonen blev snabbt hög: Rätt eller fel? Censur eller främlingsfientlighet? Bokbål eller yttrandefrihet ...?

Hur angriper man aktuella ämnen som orsakar en infekterad debatt i samhället? Vad har konsten att säga och hur kan teater bredda perspektivet? Kanske genom en klassisk text som ställer samtida händelser i en ny dager? I säsongens sista gestaltade läsning provar Dramaten.Doc ett nytt grepp och presenterar en ”minor classic” – En alltför högljudd ensamhet av Bohumil Hrabal.

Hrabal (1914-1997) är ett av den tjeckiska 1900-talslitteraturens viktigaste namn. För sin säregna kombination av burleska skrönor och modernistisk romankonst har han hyllats lika mycket av kritiker som av läsare världen över.

Innan han debuterade 1963, vid 49 års ålder, arbetade han bland mycket annat som jurist, tågklarerare, stålverksarbetare och returpapperspressare, erfarenheter han sedan utnyttjade i sitt författarskap.

Till skillnad från många av sina författarkollegor valde Hrabal att inte gå i exil utan stanna i Tjeckoslovakien även under 70- och 80-talen, trots att hans böcker periodvis förbjöds av den kommunistiska regimen. Han dog efter ett fall från ett sjukhusfönster 1997.

Översättning: Karin Mossdal

Medverkande: Kristina Törnqvist och Gunnel Fred

”Idag behöver vi bara de ord som räddar liv” 

Dramaten.Doc gav en gestaltad läsning av utdrag ur Serhij Zjadans böcker Anarchy in the UKR (2005) och Antennen (2022).

Citatet av den ukrainska författaren, poeten och översättaren Serhij Zjadan delas av många på nätet just nu. Zjadan är en av de mest kända samtida ukrainska författarna som med prosa och poesi skriver om livet i dagens Ukraina. Det internationella genombrottet kom med romanerna Depeche Mode (2004) och Anarchy in the UKR (2005) som båda har översatts till flera språk. Genom sitt författarskap har han blivit en viktig röst för yttrandefriheten under kriget i Ukraina.

Zjadan föddes i Starobilsk i Luhansk oblast (provins). Han bor och arbetar i Charkiv.

Den 15 november får Serhij Zjadan Tucholskypriset för år 2023 - ett årligt stipendium som delas ut av Svenska PEN till en förföljd, hotad eller landsflyktig författare eller publicist.

Motivering:

Till en av de viktigaste och mest särpräglade rösterna i den ukrainska samtidslitteraturen, som förbehållslöst skildrar det angreppskrig hans land utsätts för, samtidigt som han outtröttligt för ut litteraturen till människor – och därigenom låter konsten verka för en bättre värld.

Medverkande: Gunnel Fred, Nemanja Stojanović och Kristina Törnqvist

Dramaten har tidigare uppmärksammat Zjadan med två gestaltade läsningar regisserade av Dmitri Plax, med Lena Endre, Hannes Meidal, Anna Maria Käll och Joel Valois i rollerna.

Av Wendy Law-Yone, i översättning av Anna Kölén

Gestaltad läsning av Wendy Law-Yones "Radikal generositet", en specialskriven text för Dramaten om hur den  burmesiska generositeten tar sig uttryck under ett rasande inbördeskrig. 

Den multietniska staten Burma/Myanmar rankas som ett av de fattigaste, men också mest generösa länderna i världen. Sedan kuppen i februari 2021, och det resulterande inbördeskriget som nu rasar över hela landet, sätts den burmesiska generositeten på prov. Radikal generositet, en text specialskriven för Dramaten av Wendy Law-Yone, belyser några av de extraordinära sätt som generositeten kommer till uttryck i krigstider.

Wendy Law-Yone är en prisbelönt romanförfattare vars böcker översatts till en lång rad språk. Hon har också undervisat på universitet i Europa och USA. Hon föddes i Mandalay och växte upp i huvudstaden Rangoon, där hennes far, E.M. Law-Yone, var grundare och utgivare av The Nation, den ledande engelskspråkiga tidningen i efterkrigstidens Burma. Efter att ha fängslats under den första militärdiktaturen 1963, fortsatte Law-Yone att från Thailand organisera en revolutionär rörelse för att återställa demokratin i hemlandet. När fadern satt fängslad försökte Wendy fly landet på egen hand, men arresterades och fängslades även hon under en kort period innan hon tvingades lämna Burma som statslös. Genom att bli amerikansk medborgare 1967 förbjöds Wendy – liksom resten av hennes familj i exil – att återvända till Burma fram till 2011, då det isolationistiska landet öppnade upp en kort period under den så kallade övergången till demokrati.

Bearbetning och regi: Dmitri Plax
Dramaturg: Anna Kölén
Medverkande: Hamadi Khemiri och Gunnel Fred

Av Maria Ressa, i översättning av Manne Svensson

Maria Ressa, född 1962, är journalist och författare. Hon är grundare av nyhetssajten Rappler och dessförinnan korrespondent för CNN. År 2021 belönades hon med Nobels fredspris tillsammans med Dmitrij Muratov. Konsten att bekämpa en diktator är hennes senaste bok som handlar om hur demokratier världen över hackas sönder genom desinformation och manipulation.

Maria Ressa har vigt sitt liv åt sanningen. Men när hennes grävande journalistik avslöjade lögnerna och propagandan som sprids via sociala medier i Filippinerna av president Duterte, blev priset högt. Idag hotas hon av långa fängelsestraff, men hon har inte tystnat. Konsten att bekämpa en diktator är berättelsen om hur demokratier världen över förblöder av tusentals sår, alla orsakade av desinformationens globala nätverk. Maria Ressa visar hur vår tids politiska oroshärdar kan kopplas till ett växande Silicon Valley, och ställer frågorna som får oss att vakna och säga stopp.

Av Svetlana Petrijtjuk i översättning av Nils Håkanson

Dramatikern Svetlana Petrijtjuk och regissören Jevgenija Berkovitj har i början av maj månad fått två månaders arrestering i häkte, i väntan på förhandlingar i en domstol i Moskva. De är anklagade för ”rentvagning av terrorism”, vilket i dagens Ryssland kan leda till ett mångårigt fängelsestraff.

Orsaken är att Berkovitj regisserade en läsning av Petrijtjuks kortpjäs Den sköne riddar Finist, som handlar om ryska kvinnor som åker till Syrien och IS. En faktabaserad pjäs skriven med en blinkning åt den ryska folksagan med samma titel, en saga om den finaste kärleken.

Dramaten.Doc ger Den sköne riddar Finist av Svetlana Petrijtjuk i regi av Dmitri Plax.

Av Ales Bjaljatski och Maksim Znak

I översättning av Dmitri Plax, Hanna Sandborgh och Ola Wallin

Den 3 mars föll domen i Minsk: Nobel Fredspristagaren Ales Bjaljatski fick 10 års fängelse i sitt hemland Belarus. Hans och hans kollegors ”brott” är mycket vanligt i alla diktaturer och stavas: försvar för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Advokaten Maksim Znak fick sitt tioåriga fängelsestraff redan den 6 september 2021. Samma ”brott” samma straff. Men till skillnad från Bjaljatski är det första gången som Znak hamnar i fängelse.

Det som förenar de båda är också förhållandet till det skrivna ordet – både Ales och Maksim är författare, poeter.

Dramaten.Doc presenterar en scenisk bearbetning baserad på Ales Bjaljatskis berättelse Bjaljatski be om nåd! och Maksim Znaks bok Zekamerone.

Medverkande skådespelare: Nina Fex, Gunnel Fred, Duncan Green, Siham Shurafa.

I samarbete med Svenska PEN och Ersatz förlag.

2023 fyller Republiken Turkiet 100 år. Mycket kan förändras på ett sekel och mycket har förändrats. Men vissa saker förblir oförändrade.

Den svarta nattens fånge är en skildring av förtryck som i den nybearbetade sceniska versionen har varvats med vittnesmål från dagens turkiska Kurdistan. Författaren och översättaren Firat Ceweri bor sedan många år i Sverige. Han är, bland mycket annat, gästredaktör för Svenska PENs nättidskrift PEN/OPP som just kommit ut med sitt kurdiska temanummer, och är ett välkänt namn både i Sverige och i Kurdistan. Men hans kollegor som bor kvar i den hundraåriga republiken, har valt att inte uppge sina namn och förbli anonyma. För deras situation har i vissa viktiga avseenden inte förändrats och de riskerar repressalier – idag, liksom för hundra år sedan.

Översättning: Firat Ceweri
Bearbetning och regi: Dmitri Plax
Dramaturg: Jacob Hirdwall
Medverkande: Nina Fex, Mattias Malmros, Siham Shurafa
Producent: Anders Lindblom

Kriget i Nagorno-Karabach (eller i Artsach som man säger i Armenien) har pågått till och från i över tre decennier. Hur mycket vet man om den konflikten i Sverige?

Lika Zakarjan är en armenisk journalist, född 1994 i Stepanakert, huvudstaden i Nagorno-Karabach. Hennes uppdateringar på sociala medier och dagboksanteckningar från hösten 2020 ligger till grund för boken 44 dagar som än så länge finns på tre språk – armeniska, engelska och ryska.

Dramaten.Doc presenterar en scenisk bearbetning av ett utdrag ur boken.

Översättning: Nils Håkanson
Bearbetning och regi: Dmitri Plax
Dramaturg: Jacob Hirdwall
Medverkande Helen Al-Janabi, Nina Fex och Mattias Malmros

Dramaten.Doc uppmärksammade årsdagen av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina med en läsning av Helvetet på Paradisgatan av Stanislav Asejev.

Den ukrainske journalisten Stanislav Asejev kidnappades 2017 av ryska styrkor. I nästan tusen dagar hölls han fånge i ett hemligt ryskt koncentrationsläger anklagad för spioneri. Helvetet på Paradisgatan är hans skildring av den omänskliga tortyr han utsattes för, som nu för första gången presenterades på en scen.

Medverkande: Magnus Ehrner, Nina Fex, Maia Hansson Bergqvist

Kvällen genomfördes i samarbete med Bite the Bullet Press som i januari 2023 gav ut Stanislav Asejevs bok på svenska.