Dramaten.Doc
En serie gestaltade läsningar om aktuella händelser i världen
Om uppsättningen
Dramaten.Doc vill ge en plats för och en röst åt dramatiker, författare och teaterkollegor i konfliktdrabbade områden.
Under rubriken Dramaten.Doc vill Dramaten sätta fokus på konstnärliga kommentarer om samtiden och reagera på aktuella händelser utan långa förberedelsetider.
–Teaterns traditionella repertoarplanering är ofta mycket långt fram i tid. Dramaten.Doc är ett försök att snabbt kunna reagera på olika händelser och konfliktytor i vår oroliga och hastigt föränderliga omvärld. Att ge röst åt konstnärer, författare och teaterskapare som befinner sig mitt inne i dessa pågående konflikter, säger Mattias Andersson, teaterchef och konstnärlig ledare för Dramaten.
För regi och konstnärlig ledning står dramatikern och författaren Dmitri Plax. Programmen planeras löpande för att snabbt kunna fånga upp aktuella händelser i världen.
Biljetter
Tidigare läsningar
Tiden second hand
av Svetlana Aleksijevitj
Tiden Second hand av Svetlana Aleksijevitj gavs den 25 mars - på Belarus frihetsdag – som gestaltad läsning. Därefter ett exklusivt samtal med den belarusiska författaren och Dmitri Plax.
När boken gavs ut 2013, handlade den om det postsovjetiska området. Idag befinner sig stora delar av världen i en återanvänd tid med gamla förbrukade idéer som anammas på nytt, även av de demokratiskt valda ledarna. Det gör boken högaktuell på nytt och ger den en helt annan betydelse än när den gavs ut.
Svetlana Aleksijevitj är en belarusisk författare och journalist, känd för sina dokumentära verk som skildrar individers erfarenheter av historiska katastrofer. Hon fick Nobelpriset i litteratur 2015.
Män i dagsljus
av Iryna Serebriakova
Den ukrainska författaren Iryna Serebriakova skriver om att tvingas göra val, att stanna och strida eller lämna och rädda sitt liv. Frågan om män under ett pågående krig kan tillåtas tveka om att delta i kriget är kontroversiell i Ukraina och pressen på unga män att försvara sitt fosterland är stor.
Iryna Serebriakova är en manusförfattare, författare och dramatiker. Hennes pjäser har framförts runt om i Europa och inte minst i Sverige: Min europeiska kärlek sattes upp av SpaceTimeLab 2023 i Stockholm och Malmö och Kvinnor i mörkret, som första gången uppfördes på Uppsala Stadsteater 2024, kommer att spelas igen i april 2025. På svenska finns hennes bok Staden där hararna bor utgiven på Trolltrumma förlag 2023.
Hur jag blev kär i oligarkens dotter
Uppsättningen skrevs av Davit Gabunia 2023 och handlar om en georgisk homosexuell psykoterapeut som flytt till Berlin, undan förtrycket i hemlandet. Han lär känna en drogberoende och bortskämd dotter till en oligark och ett hopp väcks i honom. Han börjar smida planer på att hämnas på den georgiska politiska eliten och det ständigt hotande ryska inflytandet.
–Förra året antog regeringen i Georgien en lag som förbjuder alla typer av omnämnanden av Hbtq-relationer. Min pjäs är omöjlig att visa här idag och jag är därför mycket glad över att den framförs i Sverige, som har en mycket speciell plats i mitt hjärta, berättar Davit Gabunia.
Georgien blev självständigt 1991 men det politiska läget är oroligt och landet har aldrig blivit helt oberoende av ryska intressen.
Davit Gabunia
Davit Gabunia är georgisk dramatiker och författare vars pjäser satts upp på flera teatrar runt om i Europa.
The Sky Wept Fire
av Mikail Eldin
It is only possible to write beautifully about war if you have never witnessed it from within.
Mikail Eldin var en ung kulturjournalist när första Tjetjenienkriget började. Tillsammans med tiotusentals andra flyktingar lämnade han den tjetjenska huvudstaden Groznyj. Kort därefter anslöt han sig till rebellerna men betraktade alltid sin roll som journalist och vittne.
Han blev tillfångatagen av ryska soldater, svårt torterad och sedan överförd till fångläger. Där kämpade han för att övervinna självmordstankar och den följande sinnesrubbningen. Han kunde så småningom lämna Tjetjenien och fick politisk asyl i Norge, där han fortfarande bor. Mikail Eldin har inte gett ut fler böcker efter The Sky Wept Fire (My Life as a Chechen Freedom Fighter), som kom 2013 på Granta Books.
Ikaros dröm
En gestaltad läsning av tre texter skrivna av palestinska författare och poeter.
Den palestinska författaren Wesam Al Madani tar sig an den grekiska myten med samtiden i åtanke. Minotauros är kriget. Men vem är Daidalos och vem är Ikaros i det nyskrivna dramat? Kan den fjärde karaktären – den sanningssägande Flickan bena ut det? Ikaros dröm är en nyskriven kortpjäs av författaren Wesam Al Madani.
Under kvällens gavs även en gestaltad läsning av berättelsen Ett litet fönster från Gaza av Muhammad al-Zaqzouq och dikter ur diktsamlingen En flöjt av mörker av Somaya El Sousi. Texterna framfördes av skådespelarna Nina Fex, Johan Holmberg, Alexander de Sousa och Melinda Kinnaman.
Muhammad al-Zaqzouqs bidrag är en bearbetad version av en text som ska publiceras i tidskriftens 20-tal kommande Palestina-nummer (gästred. Kholod Saghir).
USApodden / Jim Stewartson och Verkligheten
I samarbete med Sveriges Radio genomförde Dramaten en livesändning av USApodden från Stora scenen. Dessutom gavs en gestaltad läsning av en nyskriven pjäs baserad på spelutvecklaren och forskaren på högerextrem konspirationsteori Jim Stewartsons historia.
Jim Stewartson och Verkligheten
Jim Stewartson är en Emmy-belönad spelutvecklare som insåg att den teknologi han varit med och byggt upp för underhållning, missbrukas för att attackera den demokratiska samhällsordningen. Den konspiratoriska QAnon-rörelsen är, enligt Stewartson, uppbyggd efter regler för ett Alternate Reality spel. Han menar att man med hjälp av AR-plattformar har lett miljontals amerikaner in i en labyrint av lögner för att påverka dem på ett sätt som hotar själva grundvalarna för demokratin.
USApodden
USApoddens livepodd tog avstamp i den kaotiska valspurten och blickade bortom ödesvalet. På scen fanns programledaren Sara Stenholm som tillsammans med USA-korrespondenterna Ginna Lindberg och Roger Wilson, på länk från USA, analyserade de senaste turerna i presidentvalsprocessen.
Dansa som en gudinna
av Mahesh Dattani
Uruppförandet av en nyskriven kontroversiell indisk pjäs om ett land som alltmer upphöjer traditionell kultur och censurerar radikal konst.
I slutet av åttiotalet skrev den indiske dramatikern Mahesh Dattani sin kanske hittills mest spelade pjäs – Dance like a Man/ Dansa som en man. Genom en berättelse om en man och en kvinna som inte finner sig i den hårt könsbundna världen av den klassiska indiska dansen, skildrade dramatikern ett föränderligt Indien, där det traditionella synsättet höll på att omdefinieras för att passa ett modernt liv i en demokratisk stat.
Jag är OK
av Nina Zachozjenko
Fyra ungdomar lever sina upptagna ungdomsliv. Tjafsar, snackar, skriker. Men mest chattar de, förstås. Ungdomar som ungdomar: livet suger och föräldrar är jobbiga. Det riktiga livet finns nån annanstans och i väntan på det får smartphones duga.
Planer, första förälskelser, drömmar. Saken är bara den att de råkar bo i Ukraina där de försöker hitta sin plats i en krigsvardag. Allt liksom fortsätter, men döden är närvarande varje dag, varje timme, varje minut.
En kort version av Jag är OK spelades på Lilla scenen hösten 2022 i regi av Dmitri Plax.
Navalnyj: Rättegången
av Peder Carlquist, Dmitri Plax,
En aldrig tidigare spelad pjäs baserad på faktiska domstolsförhandlingar.
När Aleksej Navalnyj 2021 återvände till Ryssland efter den ryska säkerhetstjänstens misslyckade mordförsök på honom och efterföljande rehabilitering i Tyskland, grips han på flygplatsen och ”ställs inför rätta”. Efter rättegången skickas han till straffkoloni där han den 16 februari 2024 dör, 47 år gammal.
Journalisten och tv-producenten Peder Carlquist och Dmitri Plax har skrivit pjäsen Navalnyj: Rättegången, baserad på inspelningar i domstolslokalen och andra vittnesmål.
En alltför högljudd ensamhet
av Bohumil Hrabal
En av de mest uppmärksammade debatterna på senare tid är diskussionen om de så kallade ”koranbränningarna”. Många frågor restes och samtalstonen blev snabbt hög: Rätt eller fel? Censur eller främlingsfientlighet? Bokbål eller yttrandefrihet ...?
Hur angriper man aktuella ämnen som orsakar en infekterad debatt i samhället? Vad har konsten att säga och hur kan teater bredda perspektivet? Kanske genom en klassisk text som ställer samtida händelser i en ny dager? I säsongens sista gestaltade läsning provar Dramaten.Doc ett nytt grepp och presenterar en ”minor classic” – En alltför högljudd ensamhet av Bohumil Hrabal.
Hrabal (1914-1997) är ett av den tjeckiska 1900-talslitteraturens viktigaste namn. För sin säregna kombination av burleska skrönor och modernistisk romankonst har han hyllats lika mycket av kritiker som av läsare världen över.
Ord som räddar liv
”Idag behöver vi bara de ord som räddar liv”
Dramaten.Doc gav en gestaltad läsning av utdrag ur Serhij Zjadans böcker Anarchy in the UKR (2005) och Antennen (2022).
Citatet av den ukrainska författaren, poeten och översättaren Serhij Zjadan delas av många på nätet just nu. Zjadan är en av de mest kända samtida ukrainska författarna som med prosa och poesi skriver om livet i dagens Ukraina. Det internationella genombrottet kom med romanerna Depeche Mode (2004) och Anarchy in the UKR (2005) som båda har översatts till flera språk. Genom sitt författarskap har han blivit en viktig röst för yttrandefriheten under kriget i Ukraina.
Zjadan föddes i Starobilsk i Luhansk oblast (provins). Han bor och arbetar i Charkiv.
RADIKAL GENEROSITET: att ge och att dö i Burma/Myanmar
Av Wendy Law-Yone, i översättning av Anna Kölén
Gestaltad läsning av Wendy Law-Yones "Radikal generositet", en specialskriven text för Dramaten om hur den burmesiska generositeten tar sig uttryck under ett rasande inbördeskrig.
Den multietniska staten Burma/Myanmar rankas som ett av de fattigaste, men också mest generösa länderna i världen. Sedan kuppen i februari 2021, och det resulterande inbördeskriget som nu rasar över hela landet, sätts den burmesiska generositeten på prov. Radikal generositet, en text specialskriven för Dramaten av Wendy Law-Yone, belyser några av de extraordinära sätt som generositeten kommer till uttryck i krigstider.
Om Konsten att bekämpa en diktator
av Maria Ressa, i översättning av Manne Svensson
Maria Ressa, född 1962, är journalist och författare. Hon är grundare av nyhetssajten Rappler och dessförinnan korrespondent för CNN. År 2021 belönades hon med Nobels fredspris tillsammans med Dmitrij Muratov. Konsten att bekämpa en diktator är hennes senaste bok som handlar om hur demokratier världen över hackas sönder genom desinformation och manipulation.
Maria Ressa har vigt sitt liv åt sanningen. Men när hennes grävande journalistik avslöjade lögnerna och propagandan som sprids via sociala medier i Filippinerna av president Duterte, blev priset högt. Idag hotas hon av långa fängelsestraff, men hon har inte tystnat. Konsten att bekämpa en diktator är berättelsen om hur demokratier världen över förblöder av tusentals sår, alla orsakade av desinformationens globala nätverk. Maria Ressa visar hur vår tids politiska oroshärdar kan kopplas till ett växande Silicon Valley, och ställer frågorna som får oss att vakna och säga stopp.
Den sköne riddar Finist
av Svetlana Petrijtjuk i översättning av Nils Håkanson
Dramatikern Svetlana Petrijtjuk och regissören Jevgenija Berkovitj har i början av maj månad fått två månaders arrestering i häkte, i väntan på förhandlingar i en domstol i Moskva. De är anklagade för ”rentvagning av terrorism”, vilket i dagens Ryssland kan leda till ett mångårigt fängelsestraff.
Orsaken är att Berkovitj regisserade en läsning av Petrijtjuks kortpjäs Den sköne riddar Finist, som handlar om ryska kvinnor som åker till Syrien och IS. En faktabaserad pjäs skriven med en blinkning åt den ryska folksagan med samma titel, en saga om den finaste kärleken.
Bjaljatski, be om nåd!
av Ales Bjaljatski och Maksim Znak
Den 3 mars föll domen i Minsk: Nobel Fredspristagaren Ales Bjaljatski fick 10 års fängelse i sitt hemland Belarus. Hans och hans kollegors ”brott” är mycket vanligt i alla diktaturer och stavas: försvar för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.
Advokaten Maksim Znak fick sitt tioåriga fängelsestraff redan den 6 september 2021. Samma ”brott” samma straff. Men till skillnad från Bjaljatski är det första gången som Znak hamnar i fängelse.
Det som förenar de båda är också förhållandet till det skrivna ordet – både Ales och Maksim är författare, poeter.
Dramaten.Doc presenterade en scenisk bearbetning baserad på Ales Bjaljatskis berättelse Bjaljatski be om nåd! och Maksim Znaks bok Zekamerone.
I samarbete med Svenska PEN och Ersatz förlag.
Den svarta nattens fånge
2023 fyller Republiken Turkiet 100 år. Mycket kan förändras på ett sekel och mycket har förändrats. Men vissa saker förblir oförändrade.
Den svarta nattens fånge är en skildring av förtryck som i den nybearbetade sceniska versionen har varvats med vittnesmål från dagens turkiska Kurdistan. Författaren och översättaren Firat Ceweri bor sedan många år i Sverige. Han är, bland mycket annat, gästredaktör för Svenska PENs nättidskrift PEN/OPP som just kommit ut med sitt kurdiska temanummer, och är ett välkänt namn både i Sverige och i Kurdistan. Men hans kollegor som bor kvar i den hundraåriga republiken, har valt att inte uppge sina namn och förbli anonyma. För deras situation har i vissa viktiga avseenden inte förändrats och de riskerar repressalier – idag, liksom för hundra år sedan.
Det osynliga kriget
Kriget i Nagorno-Karabach (eller i Artsach som man säger i Armenien) har pågått till och från i över tre decennier. Hur mycket vet man om den konflikten i Sverige?
Lika Zakarjan är en armenisk journalist, född 1994 i Stepanakert, huvudstaden i Nagorno-Karabach. Hennes uppdateringar på sociala medier och dagboksanteckningar från hösten 2020 ligger till grund för boken 44 dagar som än så länge finns på tre språk – armeniska, engelska och ryska.
Dramaten.Doc presenterade en scenisk bearbetning av ett utdrag ur boken.
Helvetet på Paradisgatan
Dramaten.Doc uppmärksammade årsdagen av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina med en läsning av Helvetet på Paradisgatan av Stanislav Asejev.
Den ukrainske journalisten Stanislav Asejev kidnappades 2017 av ryska styrkor. I nästan tusen dagar hölls han fånge i ett hemligt ryskt koncentrationsläger anklagad för spioneri. Helvetet på Paradisgatan är hans skildring av den omänskliga tortyr han utsattes för, som nu för första gången presenterades på en scen.
Kvällen genomfördes i samarbete med Bite the Bullet Press som i januari 2023 gav ut Stanislav Asejevs bok på svenska.