Johannes Göransson

Under de senaste tjugo åren har den svenskfödda, amerikanska poeten och översättaren Johannes Göransson etablerat sig som en författare vilken ständigt omvandlar poesin, samt som översättare av radikal svensk poesi. I egenskap av kritiker har han förespråkat maximalistiska poesier och utforskat översättningsakten. Tillsammans med Joyelle McSweeney driver han det banbrytande, internationellt orienterade förlaget Action Books. Han arbetar för närvarande som lärare på institutionen för engelska vid University of Notre Dame.

I sina åtta publicerade poesisamlingar har Göransson skrivit dikter vilka stundtals tycks vara vara prosa, skådespel, stumfilm eller skrivna för en dagbok. Hans senaste bok, Summer, består av lyrisk diktning som förvanskats av det svenska språket, sorgesånger till en död dotter, fantasier om hämnd, meditationer över det avfall som framställs av kapitalismen, förtvivlade försök att förstå den skuld och renhet som alstras av att leva och dikta.

Göransson har översatt ett antal ledande internationella poeter till engelska, bland dem svenska poeter som Ann Jäderlund, Eva Kristina Olsson, Aase Berg, Lars Norén och Helena Boberg men också den finlandssvenska poeten Henry Parland och koreanska Kim Yideum. Genom Action Books har han, tillsammans med Joyelle McSweeney, introducerat poeter som Raúl Zurita, Kim Hyesoon och Hiromi Ito för amerikanska – och internationella – läsare.

I sin kritik – samlad och publicerad i boken Transgressive Circulation (2018) – har Göransson undersökt USA:s aversion mot och fascination kring poesi. Han ställer frågor med utgångspunkt i Robert Frosts berömda kvickhet om att poesi är vad som »går förlorat i översättningen«, och strävar efter att göra den amerikanska diskussionen om poesi mer mottaglig för diktning från andra länder. Han har skrivit om utförligt om amerikanska och internationella författare som Alejandra Pizarnik, Will Alexander, Bruno K Öijer och Paul Celan.

Vad som förenar allt detta arbete är impulsen att röra sig bortom fördummande hierarkier och huvudfårans vedertagna truismer, för att undersöka de konstnärliga ytterligheternas rus och välkomna, snarare än kontrollera, konstarternas ombytlighet.

Foto: Privat